Kunskapsnav · Beredskapsförmåga · Offentlig sektor
Beredskapsförmåga
i praktiken
Från beredskapskrav och planer till faktisk organisatorisk förmåga. Ett referensstöd för ledare inom kommuner, regioner, myndigheter och samhällsviktig verksamhet.
Nuläge och rättsläge
Beredskap i ett förändrat rättsläge
Kommuner, regioner och statliga myndigheter har redan ansvar för krisberedskap och höjd beredskap enligt gällande lagar och förordningar. Risk- och sårbarhetsanalyser, planering, utbildning och övning är delar av det arbetet.
Den 2 juli 2026 beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag till en ny lag om kommuners och regioners grundläggande beredskap. Förslaget har ett föreslaget ikraftträdande den 1 januari 2027, men är ännu inte gällande lag.
Centrala begrepp
Från plan till faktisk förmåga
En plan beskriver vad organisationen avser att göra. Beredskapsförmåga visar vad den faktiskt kan upprätthålla när förutsättningarna förändras.
Beredskapsförmåga
Organisationens samlade förmåga att förebygga, motstå och hantera störningar samt upprätthålla prioriterad verksamhet när läget förändras.
Grundläggande verksamhetsförmåga
Ett föreslaget begrepp för kommuners och regioners förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Huvuderbjudande
Beredskapsförmåga – förmågediagnos
”Ni vet vad verksamheten måste klara. Jag hjälper er förstå vad organisationen måste kunna.”
Förmågediagnosen översätter beredskapskrav, uppdrag och planer till en prioriterad bild av vad organisationen behöver kunna göra – och var de viktigaste gapen och beroendena finns. Den ersätter inte juridisk rådgivning, säkerhetsskydd eller operativ beredskapsplanering.
Kritiska förmågor
En tydligare bild av vad prioriterad verksamhet måste kunna upprätthålla.
Viktiga beroenden
Synliggör de beroenden som är mest avgörande för förmågan.
Förmågegap
En prioriterad bild av var kraven och faktisk förmåga inte möts.
Prioriteringar
Underlag för nästa steg i den fortsatta förmågeutvecklingen.
Vi börjar med ett första samtal om ert uppdrag, nuläge och behov.
Totalförsvaret
Civilt försvar och samhällsviktig verksamhet
Vid krigsfara eller krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Civilt försvar är den civila delen av totalförsvaret och omfattar åtgärder för att förbereda Sverige för krig.
En central uppgift är att upprätthålla samhällsviktig verksamhet – verksamhet, tjänst eller infrastruktur som behövs för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. För den egna organisationen handlar det om kontinuitet och förmåga att ställa om när läget kräver det.
Capability Architecture som angreppssätt
Från beredskapskrav till organisatorisk förmåga
Capability Architecture hjälper ledning och verksamhet att se sambandet mellan uppdrag, förmåga och de organisatoriska villkor som gör den möjlig. Här används angreppssättet för att skapa riktning och prioritering – inte för att ersätta verksamhetens egna specialistfunktioner.
Se helheten
Koppla uppdrag, kritiska förmågor och organisatoriska förutsättningar.
Prioritera det kritiska
Fokusera på de gap och beroenden som betyder mest för verksamheten.
Bygg för uthållighet
Stärk förmågan att upprätthålla och ställa om när läget förändras.
Nästa steg
Pröva eller bygg vidare
Efter en förmågediagnos kan arbetet vid behov gå vidare i ett avgränsat nästa steg.
Ledningssimulering
Pröva prioriterad förmåga i ett realistiskt scenario och få syn på vad som behöver stärkas.
Längre rådgivningsstöd
Få stöd att bygga de organisatoriska förutsättningar som behöver stärkas över tid.
Tydlig avgränsning
Organisatorisk förmågeutveckling – inte traditionell säkerhetskonsulting
Deana ersätter inte
Säkerhetschef, beredskapssamordnare eller specialist på civilförsvarsjuridik. Juridik, säkerhetsskydd och operativ planering behöver fortsatt ägas av rätt funktioner.
Deana hjälper er
Översätta beredskapskrav till en prioriterad bild av den organisatoriska förmåga som behöver stärkas.
Vanliga frågor
Kort om beredskapsförmåga
Vad är beredskapsförmåga?
Beredskapsförmåga är organisationens samlade förmåga att förebygga, motstå och hantera störningar samt upprätthålla prioriterad verksamhet när förutsättningarna förändras.
Vad innebär grundläggande verksamhetsförmåga?
Det är ett begrepp i regeringens lagrådsremiss från juli 2026 för kommuners och regioners förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under fredstida krissituationer och höjd beredskap.
Är lagrådsremissen från juli 2026 gällande lag?
Nej. Den är ett lagförslag, inte beslutad lag. Ett föreslaget ikraftträdande är den 1 januari 2027, men det krävs fortsatt beredning och riksdagsbeslut.
Officiella källor och referenser
Relaterad läsning från biblioteket